När ämnet jämställdhet avhandlades i P1:s partiledardebatt låg fokus till en början på de ojämställda lönerna. Om arbetet fortsätter i den takt som är i dag kommer lönegapet vara utjämnat först år 2040, uppgav Sveriges radios programledare. Kristdemokraternas Ebba Busch Thor påpekade att skillnaden också handlar om att kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män.
– Förra året var 390 000 kvinnor sjukskrivna, det är långt fler än männen. Den här så kallade feministiska regeringen har inte gjort tillräckligt för att säkerställa att vi inte pressar kvinnor, och framförallt mammor, rakt in i väggen och ut i sjukskrivning. För det påverkar också deras möjligheter till att få en god inkomst och en trygg och säker tillvaro, sade KD-ledaren med eftertryck.
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin menade att ett jämt fördelat uttag av föräldraförsäkringen är viktigt för att få bukt med ojämställda löner.
– Om ansvaret helt hamnar på mamman så påbörjas en stor ojämställdhet i familjen där. Det är en anledning till att vi tillsammans med Liberalerna har ökat andelen månader som är vikta åt endera föräldern och vi bör gå vidare till en tredelad föräldraförsäkring.
Oenigt om vad som gör skillnad
Busch Thor gick i direkt polemik med Fridolins förslag och uppgav att KD helt vill slopa pappamånaderna.
– Vi vill ha en helt fri föräldraförsäkring som myndigförklarar svenska mammor och pappor att själva bestämma. När Försäkringskassan granskade detta så var det kvinnor med bättre jobb än sina män, och kvinnor som delade lika på föräldraförsäkringen som var sjukskrivna mest. Tvångsdelning är inte lösningen.
Fridolin vill även kvotera kvinnor till ledande poster för att komma framåt. Så länge 80 procent i toppen är män, kommer det påverka kvinnors möjligheter att bli sedda i sin kompetens och påverka utvecklingen vad gäller arbetsuppgifter och lön, menade han. Även detta var Busch Thor starkt kritisk till.
– Vi måste få bukt med sjukskrivningstalen och uppvärdera kvinnodominerande yrken. Vi behöver inte mer symbolpolitik, inte mer feminism som handlar om att raka benen eller inte, att leka med dockor eller brandbilar. Vi behöver reella förbättringar för kvinnor på arbetsmarknaden, slog hon fast med tydlig irritation i rösten.
Jonas Sjöstedt lyfte fram att kvinnodominerade yrken är systematiskt underbetalda.
– Det har ju varit rea på kvinnors arbete genom hela den svenska historien. En av de stora satsningar vi vill göra är att skjuta till tio miljarder kronor per år, till stat och kommuner, för att höja lönerna för de som jobbar i hemtjänsten och i sjukvården. Det gör skillnad på riktigt, menade Sjöstedt.
Skilda bud om otrygghet
Att den borgerliga sidan tog upp sjukförsäkringen beskrev vänsterledaren som ”modigt”.
– Regeringen har vanskött sjukförsäkringen något enormt, jag tycker så illa om det som gjorts mot många sjukskrivna som inte får sjukpenning. Men ni på den borgerliga sidan vill ju göra det värre, agiterade Sjöstedt och spände blicken i Ulf Kristersson (M). Du vill skicka ut de här kvinnorna med en stupstock så de inte har något skydd alls. Du ska ju straffa de här kvinnorna som gått in i väggen och dra undan mattan för dem och deras ekonomiska trygghet.
Ulf Kristersson tog dock angreppet med relativt lugn. Även om han menade sig vara starkt kritisk till att lönerna ännu är ojämställt fördelade så är ”den riktigt stora jämställdhetsfrågan” den om ”en hederskultur som växer”, ansåg han. Något Jimmie Åkesson (SD) höll med om. Annie Lööf försökte vid flera tillfällen få en syl i vädret, men fick vänta till senare då gängkriminalitet i förorterna diskuterades, och behövde därför ta sig an frågan från ett nytt håll.
– Jag hade ingen möjlighet att komma in i jämställdhetsdebatten innan för det var fullt av män där, poängterade hon, med betoningen på ”män”, vilket fick publiken i salongen att skratta.
– Under 2000-talet har över 250 kvinnor mördats i hemmet av sin sambo eller man. Vart tionde barn har sett pappa slå mamma. Var femte kvinna har varit utsatt för sexuellt våld. Det här måste också få plats i en diskussion om lag och ordning.
Jourer och poliser
Lööf menade att det är viktigt att höja bidragen till kvinnojourerna och kvinnofridslinjen. Även sexualundervisningen i skolan behöver stärkas så att fokus ligger på attityder och värderingar:
– Vi måste hjälpa och stödja de brottsoffer, oftast kvinnor, som drabbas av dessa fruktansvärda våldsbrott.
Stefan Löfven gav Annie Lööf medhåll och påpekade i sin replik att regeringen under mandatperioden ökat anslaget till jourerna och kan tänka sig att göra mer.
Ebba Busch Thor knep sista ordet innan det blev streck i debatten.
– Mitt under brinnande #metoo-rörelse, där tusentals kvinnor äntligen vågade berätta om det hemska de utsatts för, var polisen tvungna att gå ut och säga ”tyvärr, vi kan inte utreda våldtäktsfall ens med misstänkt gärningsman, för det pågår för många grova brott”. Samtidigt var statsministern ute och kallade vår satsning på 10 000 fler poliser för ”sifferbingo”. Det här är ett värderingsval. Vår lagstiftning och hur mycket vi satsar på polisen signalerar om vi står på brottsoffrets sida eller om vi väljer att skydda förövaren. Det kan inte vara så att vi har områden i glesbygden där det går fortare att få en hemkörd capricciosa än att få polishjälp, menade Busch Thor.
Följ oss
Gå till sidtoppen
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST