Eskilstuna räknar för jämställdhet

2011-07-08 | Karin Råghall padlock

INRIKES

Kommuner och landsting i Sverige har fått åtskilliga miljoner för att arbeta med jämställdhet. Hur används pengarna i praktiken och vad ger de för resultat? Feministiskt Perspektiv gör ett nedslag på Kultur- och fritidsförvaltningen i Eskilstuna kommun, som har räknat – och häpnat.

FAKTA/Jämställdhet på Kultur- och fritidsförvaltningen

Eskilstuna kommun menar att en jämställd kultur- och fritidsförvaltning ska vara lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla, oavsett om det riktar sig till flickor eller pojkar, män eller kvinnor.

För att kartlägga jämställdheten använder sig Kultur- och fritidsförvaltningen av 5R-metoden. Den visar "vem får vad på vilka villkor och varför?" Metoden bygger på könsuppdelad statistik och syftar till att kartlägga det man arbetar med i vardagen.

I Eskilstuna kommun har jämställdhet länge funnits med på dagordningen. Men när kommunen fick pengar genom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) projekt Hållbar Jämställdhet, som nyligen portionerade ut sina sista miljoner, tog jämställdhetsarbetet fart på allvar. Inte minst på Kultur- och fritidsförvaltningen.

För de 131 000 kronor som Kultur- och fritidsförvaltningen fick i statliga medel år 2010 har förvaltningens chefer, personer på nyckelpositioner samt all personal på Ung Fritid lärt sig att kartlägga de kommunala verksamheterna ur ett genusperspektiv samt fått kunskaper om jämställdhetsintegrering.

– Vi satsade allt på utbildning, framför allt av chefer och strategiska positioner där beslut fattas och där beslutsunderlag finns. Det gjorde vi av den enkla anledningen att jämställdhet inte är något som ska ligga på enskilda medarbetare som brinner för jämställdhet, utan det här ska finnas med i det dagliga tänket där man fattar beslut, säger Lena Klintberg, utvecklare på Eskilstuna kommun.

Upptäckte ojämn resursfördelning

Utöver SKL-pengarna satsar Kultur- och fritidsförvaltningen även egna pengar på två halvtidstjänster som ska ägna sig åt jämställdhetsintegrering. Lena Klintberg har den ena tjänsten och en person på Ung Fritid har den andra.

– På en så pass liten förvaltning är det ganska mycket att två personer arbetar seriöst med de här frågorna, säger Lena Klintberg.

Under hösten och våren har hon internutbildat förvaltningens personal i den så kallade jämställdhetstriangeln. Kort sammanfattat handlar triangeln om "hur, varför och vad" – vad säger politiken, varför ser normerna ut som de gör och hur ska man arbeta med frågan.

– Det jag tycker är viktigt är att jämställdhet ska finnas där vi jobbar i vår vardag, det ska inte komma som en pålaga uppifrån, säger Lena Klintberg.

Jämställdhetspengarna har lett till att Kultur- och fritidsförvaltningens alla enheter – däribland Idrottsenheten, Ung Fritid (som bland annat ansvarar för de kommunala fritidsgårdarna och olika mötesplatser för ungdomar), Eskilstuna kultur, musikskolan och stadsbiblioteket – har kartlagt sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten visar att pojkar och män får en större del av resurserna än flickor och kvinnor inom både idrott, kultur och fritid.

Bubblar av jämställdhetsarbete

Den kunskapen ska användas för att verksamheterna i framtiden ska bli mer jämställda. Det gäller att vara observant redan i planeringsstadiet för att nå en jämn fördelning av resurser på lång sikt, menar Lena Klintberg, som nu skriver handlingsplaner för jämställdhetsintegrering tillsammans med de olika enheterna.

– Vi är inte riktigt framme än, men det går med stormsteg framåt. Det bara bubblar av jämställdhetsarbete i Eskilstuna kommun, säger hon.

Hon ger några exempel på vad som framkom i kartläggningarna. Det visade sig att det förvisso var fler flickor knutna till musikskolans verksamhet än pojkar, men att pojkarna i större utsträckning fanns på de dyrare aktiviteterna. Pojkarna fick mer orkester- och ensembletid i större lokaler.

Vidare var valen av instrument tydligt könsbundna. Pojkar stod för 66 procent och flickor 34 procent av gitarrlektionerna. Av pianolektionerna stod flickor för 71 procent och pojkar 29 procent. Därför ska musikskolan nu se över sitt kösystem och försöka arbeta för att i framtiden få en jämnare könsfördelning. Men Lena Klintberg påpekar att det inte är något mål i sig att all verksamhet ska ha hälften flickor och hälften pojkar.

– Det kan vara så att killar och tjejer behöver olika arenor, men man ska känna sig välkommen till alla arenor. Vi måste tänka att fördelningen i slutänden ska bli rättvis, säger hon.

Tänka långsiktigt – och ha mod

Ett liknande scenario på idrottssidan kan vara att kommunen ska besluta om att satsa på ett ridhus eller en hockeyrink. Lena Klintberg menar att kommunen i ett sådant läge måste kunna motivera varför det ska satsas på det ena eller andra, och tänka hur det framåt kan justeras i ett jämställdhetsperspektiv.

– För mig är det viktigast att man vet vad man gör och varför. Och att man vågar vara modig – ibland kanske man får säga nej till en satsning som gynnar bara pojkar eller bara flickor, säger hon.

Kartläggningen av ungdomarnas idrottsutövande visade att valen även där var könsbundna, samt att pojkarnas idrottande kostade mer än flickornas. Kostnaderna för de anläggningar som används av pojkar var högre och idrottsföreningarnas styrelser dominerades av män.

Ett sista exemplet på vad Kultur- och fritidsfövaltningen upptäckte genom att kartlägga jämställdheten var skevheten på den historiska sajten Eskilskällan, som publicerar artiklar om Eskilstunas historia. Av de artiklar som publicerades 2010 handlade 85 procent om män och 15 procent om kvinnor.

– Nu har man satt upp målet att hälften av artiklarna ska handla om flickor/kvinnor. Man ska också titta på hur man framställer och presenterar flickor/kvinnor, säger Lena Klintberg.

Såg ni de här skevheterna innan ni började kartlägga era verksamheter?

– Nej, det är något vi har upptäckt. Det har varit många aha-upplevelser. Det som är roligt nu är att jämställdhet diskuteras mer bland medarbetare, på fikaraster och personalmöten, säger hon.

Enkla grejer i vardagen

Lena Klintberg är hoppfull inför framtiden. Jämställdhet är inte svårt, resonerar hon. Det handlar om att göra sig medveten om problemen och sedan rätta till dem, så att kommuninvånarna får ett likvärdigt bemötande och har lika möjligheter att få del av kommunens resurser.

– Förändringarna handlar om enkla grejer i vardagen. Konstmuseet ska till exempel titta på utbudet i sin butik. De ska även kartlägga vilka som ställer ut och vilken utställningstid varje utställare får. Stadsmuseet bygger en ny historisk utställning, och då har de har skrivit in i verksamhetsplanen att lika många män som kvinnor ska finnas representerade, berättar Lena Klintberg.

Dessutom har förvaltningen byggt upp en rutin där Lena Klintberg granskar alla handlingar som ska vidare till Kultur- och fritidsnämnden ur ett jämställdhetsperspektiv.