Inte vilken sexbok som helst

2014-08-08 | Mehrtab Motavvas padlock

KULTUR

”För de som vill undervisa framtida generationer i att frigöra sitt kön och sin sexualitet på ett ansvarsfullt sätt är det här – i dagsläget - en lysande bok!” Det skriver Mehrtab Motavvas som läst Inti Chavez Perez nya Lätta sexboken (2014) från Lättläst Förlag.

Inti Chavez Perez är journalist, författare och sexualupplysare. Han har belönats med Slangbellan-priset och varit expert i regeringens utredning Män och jämställdhet. I Lätta sexboken (2014), som är den första heltäckande sexboken på lättläst svenska, undervisar han unga människor i kön och sexualitet. Perez utgår inte från att unga är och bör vara ”sexuellt oskyldiga”, vilket gör den mer progressiv än naiv. Istället lär han ungdomar att på ett ansvarsfullt sätt få egna erfarenheter av sex med sig själv och andra, samt utmana rådande normer. Bokens breda och djupa ämnesområde, samt dess pedagogiska språk och flertal kapitel som ifrågasätter normer, avslöjar att författaren har normkritiska ambitioner. Frågan är om han lyckas nå ända fram i ett intersektionellt perspektiv?

Inti Chavez Perez’ Lätta sexbok är inte vilken sexbok som helst, den lyfter fram olika berättelser om kön, klass, ålder, rasifiering, sexualitet och funktionalitet. Boken problematiserar rådande normer på ett teoretiskt plan, samtidigt som den ger praktiska tips på hur unga individer som drabbas av dessa maktordningar kan finna tillfredsställande vägar att förhålla sig till sitt kön och sin sexualitet.

Redan i förordet ifrågasätter Perez normen enligt vilken alla ska ha sex, gärna så tidigt som möjligt. Tråkigt nog tillägnar hans bok inte asexualitet en egen rubrik och förklaring, däremot hälsar Perez till ungdomar att ”boken handlar om sex, men den säger inte åt dig att ha sex.” Kunskap är någonting som de unga läsarna kan ”använda hur de vill, för att säga ja eller för att säga nej.” För ”bara du vet vad som är rätt för dig”.

Könsnormerna pådyvlar tjejer och killar särskilda beteenden redan i tidig ålder. Enligt normerna ska tjejer vara ”fina flickor” och inte ta egna initiativ till sex, utan ska ställa upp på sex när killar vill, helst på ett lite ”busigt” sätt som inom sexistisk pornografi. De ska också förstå att killar kan bli lite våldsamma och tafsa när de vill ”visa intresse”, vilket Perez kritiserar.

Pojkar får sedan barndomen lära sig att de ständigt ska vara kåta, framfusiga, dominanta och aggressiva, som inom sexistisk pornografi. Traditionellt har normerna sett ut som så att tjejer ska ”ta emot” och killar ska ”ta för sig”. Tjejer ska vara ”passiva” och killar ska vara ”aktiva”, i synnerhet när det kommer till kön och sexualitet.

Perez kapitel om onani gör självsex lättillgängligt även för dem som på grund av klass, ålder, rasifiering och funktionalitet inte har någon möjlighet att köpa eller använda sexleksaker. Han beskriver onani som ”ett ofarligt sätt att utforska kroppen” och påpekar att ”många har provat att onanera redan som barn”, samt förklarar att det går att onanera med saker i hemmet, bland annat i kylskåpet.

Författaren tipsar om saker som vattenstrålen i duschen, eltandborstens vibrerande handtag, kudden och madrassen. I kylskåpet finns det för tjejer zucchini att skala ner till rätt storlek för slidan, som dessutom kan träs över med kondom och smörjas in med glidmedel, samt kokt pasta i en termos som killar kan jucka i.

Vidare spräcker Perez en rad myter om onani, såsom att det ”gör det svårare att få barn”, att ”slidan blir större av onani” och att ”anal onani kan göra att ringmuskeln spricker”. Att onanera i relationer ger han också en självklar plats i sexuallivet, oavsett kön. Andra myter som Perez slår hål på är att ”tjejer blöder vid sitt första samlag”, ”mödomshinnan går sönder vid första samlaget”, ”slidan förändras av att ha mycket samlag – den blir mindre trång” och att ”sex måste alltid vara samlag”.

Perez föreslår att personer med nedsatt rörlighet i kroppen ska prata med sin assistent, då ”alla människor har rätt att vara sexuella”. Assistenten kan till exempel hjälpa till att ta av dig kläderna, lägga dig i rätt ställning, köpa sexleksaker och stödja dig i att ha sex med en annan person, utan att fördenskull själv delta i sexet.

Lite senare i boken undervisar Perez ungdomar i ödmjukhet gällande nedsatt rörlighet, genom att förklara att ”alla som lever tillräckligt länge kommer någon gång att få nedsatt rörlighet i kroppen”. Han ger också praktiska tips på hur personer med nedsatt känsel i nedre delen av kroppen kan använda sig av hjälpmedel, exempelvis vibrerande leksaker eller särskilda glidmedel som värmer.

Att nå ända fram i inkluderingen

Det finns både bredd och djup i Inti Chavez Perez’ normkritik i Lätta sexboken, men ibland når han inte ända fram i ett intersektionellt perspektiv.

I kapitlet om alla runtomkring utmanar Perez att det är den vita medelklassmannen - som dessutom är heterosexuell och funktionell - som utgör normen. Han kritiserar sexism, transfobi, homofobi, rasism och funkofobi, men utgår språkmässigt från rådande normer ibland, exempelvis i förordet, där han endast tar upp två kön (tjejer och killar).

När Perez diskuterar funktionalitet slår han hål på normen om att personer med nedsatt rörlighet i kroppen inte skulle vara sexuella och ifrågasätter normen om att ”alla kroppar förväntas vara likadana”. Han tar ADHD som exempel. ”Kanske får alla elever en tjock bok att läsa som läxa”, men ”för en elev med ADHD kan det vara svårt att koncentrera sig så länge.”

Denna beskrivning riskerar att reproducera stereotypen om att ADHD-personer inte klarar av att läsa tjocka böcker, när det i själva verket är så att de kanske behöver fler pauser, handledning i att ta ut det viktigaste i en text och längre tid att läsa. Perez nämner inte heller att även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och Aspergers syndrom kan påverka sexuallivet, till exempel att färre intryck i sovrummet respektive tydlig kommunikation om vad som är skönt kan underlätta sex för dessa personer. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar försvinner lika lite i sovrummet som kroppsliga funktionsnedsättningar.

Så kallat ”hedersförtryck” beskriver Perez som att ”en familj eller släkt förtrycker en person” genom att ”kontrollera personens sexualitet och kärlek”. I hans exempel finns Zara (notera valet av namn), vars ”familj och släkt ville att hon skulle gifta sig med en kusin” och utmärkta tips på att vända sig till Socialtjänsten om ungdomar utsätts för detta slags förtryck. Problemet är att våld och förtryck i hederns namn inte bara förekommer inom invandrarfamiljer- och släktskap, utan även i exempelvis fotbollslaget, skolan, det religiösa samfundet och byn. Ett svenskt exempel är våldtäkterna i Bjästa.

En god grund för intersektionell normkritik

I Lätta sexboken lägger Inti Chavez Perez en god grund för intersektionell normkritik. Det pedagogiska upplägget - många kapitel, enkla meningar, luftig text och Sara Telemans rika illustrationer – gör inte bara boken lättillgänglig för ungdomar med läs- och skrivsvårigheter, utan också för de som lär sig det svenska språket. Hans progressiva sexualupplysning kritiserar rådande normer kring kön och sexualitet både på ett teoretiskt och praktiskt plan. I ett intersektionellt perspektiv är boken i sin nuvarande form emellertid inte tillräckligt inkluderande.

För de som vill undervisa framtida generationer i att frigöra sitt kön och sin sexualitet på ett ansvarsfullt sätt är det här – i dagsläget - en lysande bok!