Tätposition inom räckhåll? Stefan Löfvens ambitioner saknar tyngd i form av politiska förslag, anser Anna-Klara Bratt.

Bild: MDK

#almedalen14: "Löfven kommer att få mycket att göra i höst"

2014-06-30 | Anna-Klara Bratt padlock

OPINION

Att vilja bilda "feministisk regering" förpliktigar och Stefan Löfvens problem är bristen på politiska lösningar, skriver Anna-Klara Bratt efter att ha lyssnat på Stefan Löfvens tal i Almedalen. Samtidigt konstaterar hon att strategin att ligga politiskt lågt har burit frukt och ger Löfven en eloge för att han tar avstamp i Kärrtorp.

BETYG OCH REKOMMENDATION

Antirasism: 2

Feminism: 3

Fred: 1

Politiska visioner: 2

Betygsskala 1-5 med 5 i topp.

Rekommendation till Stefan Löfven: Gå och se Europa Europa som har premiär 1 juli i Almedalen – världen är större än Sverige och Saltsjöbadsavtalet.

När Stefan Löfven och pressmenageri skriver tal inför Almedalen är det med mycket goda opinionssiffror i ryggen. Strategin att ligga politiskt lågt har burit frukt; det går bra att projicera sina politiska drömmar på Stefan Löfven – vare sig en är högersosse eller industriman.

Så har socialistiska ”kamrater” blivit ”vänner” och ”arbete” blivit ”jobb” – konflikten mellan arbete och kapital ska suddas ut. I stället är det Fredrik Reinfeldt och Moderaterna som är fienden. Det är både listigt och olistigt på samma gång – ungefär som att hålla generellt tyst i flera år.

Stefan Löfven tar avstamp i Kärrtorp och den manifesterade antirasismen. För detta ska han ha en eloge, även om det inte ritar om den politiska kartan, och även om det känns det som ett tillägg påkallat av lördagens nazistiska manifestationer. Men ett tillägg som hamnar överst och som får sätta ton på Almedalsveckan ska inte föraktas.

Värre då att avsnittet som syftar till att blidka den feministiska opinionen känns som ett tillägg. En behöver inte lida av kroniska genusglasögon för att uppleva det massiva berget av manligt kodad näringlivslingo som tar oss framåt: ”innovativa människor” ”Sveriges potential” som ska ”bygga bostäder”, ”stärka järnvägar”, bli ”världens mest framgångsrika exportörer av klimatsmart ny teknik”, för att sedan ”ta ledningen globalt, och visa världen att vill ni se hur det hållbara samhället ska byggas – se till det smarta, solidariska landet i norr” – för övrigt också omnämnt som ”Ett land”. Vi ska också ”bygga lok” – RC-lok. En ”boxformad diamant”.

Stefan Löfven passage om kvinnors underordning hyser ett visst mått av engagemang, även om både Olof Palme och till och med Göran Persson kunde låta vassare rent feministiskt en vanlig grådaskig mellanvalsperiod. Problemet är bristen på politiska lösningar. Han skickar löneskillnaderna tillbaka till arbetsmarknadens parter – samma parter som hittills gått bet på att jämna ut lönerna – ens inom samma fackförbund. Inte heller vill han lämna besked i frågan om föräldraförsäkringen även om han säger sig vilja avskaffa det ojämställda uttaget av föräldradagar. Och hatet, hoten och våldet han lyfte så förtjänstfullt – på vilket sätt tänker sig Löfven komma till rätta med det?

Men visst förpliktar det när någon säger sig vilja bilda ”en feministisk regering”. När någon säger sig vilja återta en tätposition i frågor som rör både jämlikhet och jämställdhet. Och anledningen vet vi alla: ett intensivt påtryckningsarbete från feminister. Vi har ögonen på dig Stefan Löfven – den ”feministiska regeringen” närmar sig med stormsteg – du behöver ta ett extra varv runt den antirasistiska, feministiska analysen också. Då skulle vi kunna påbörja arbetet mot en tätposition i fråga om vanliga jävla mänskliga rättigheter. En klar vakans i världen.